Whiskeyprovning 12 mars 2011

 

Vi var 14 7hfriendsare som strålade samman på The Bishops Arms redan kl 1500 på lördag eftermiddag för att vara med på en whisk(e)y provning. För den läsare som inte är brukare av eller känner till något om alkoholhaltiga drycker kan jag tala om att whiskey, som på skotsk gaeliska betyder livets vatten, är en spritdryck som tillverkas av spannmål. Vi har alltså varit på en provning av livets vatten. Det låter nästan lite religiöst och för entusiasterna verkar vissa whiskyflaskor vara något gudomligt.
Nåväl..... vi var där för att få lite kunskap om denna ädla dryck och jag insåg snart att jag har stora kunskapsluckor i ämnet. Till att börja med är det stavningen. Är du i Skottland stavas det whisky. I USA och Irland är det whiskey som gäller.
Glasets utformning är en viktig sak. Skall var päronformat för att
koncentrera doften till glasets överdel. Om en maltwhisky ska få kallas för single malt så måste den komma från endast ett destilleri. Står det Scottish på etiketten så måste den vara lagrad minst tre år i Scottland. Ja.. ni förstår säkert att vår läromästare, Johannes Häggström, hade mycket att berätta om.
Det var, vanilj, citrus, tjära, rök, torv, korn, malt, lagringstid, singel malt,
mältning, vatten, jäsning, ekfat, single cask, grain, blended, pot still och mycket mycket mer.
Vi började provningen med en välkänd blended whisky, Famous Grouse, som har en doft av choklad, hö, rostat bröd och honung och fortsatte med ytterligare fyra olika sorter med typiska lukter. Jag har ingen bra koll på vilka märken det var, men den sista i raden var jag ganska säker på att det, av röklukten att döma, var en reavara från någon nerbrunnen whiskyfabrik. Så var det dock inte, det var en riktig höjdarwhisky enl. expertisen.
Vi satt där och luktade och luktade och luktade i glasen medan Johannes berättade fakta, historia och anekdoter om livets vatten och till sist var det nog några som undrade om vi skulle hinna med att smaka på whiskyn innan stägningsdags. Jo... vi hann det också. Tidsmässigt klaffade det perfekt och jag vill rikta ett stort tack till Solvig och Tina som har fixat detta så bra och sist men inte minst Johannes som med sin kunskap och entusiasm gjorde lördagseftermddagen till en riktig höjdare.
Till sist vill jag lugna alla oroliga själar med att tala om att vi, trots att vi druckit fem sorters whisky, tog oss till Brasseriet för egen maskin utan något som helst bortfall eller problem.